torsdag 19 november 2009

Ingens mössa

Var på SL:s hittegodsavdelning och letade efter en saknad brun filthatt. Den stod såklart inte att finna, men vet ni vad som däremot fanns? Massor av de där små sotarmössorna som alla använder! Eller sjömansmössa, vad kallas de? Det var de små mössornas glömda paradis, där låg de, ribbade, upprullade, lite ängsliga och bortglömda av en ägare som inte brytt sig om att leta. Om någon vill ha en sån är det ju för övrigt bara att gå dit att plocka. Säg att ni letar efter en mörk liten mössa. Den kommer finnas där, lovar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att killarna som bär, eller rättare sagt bar, dessa små, upprullade mössor försöker att säga farväl till den lilla mössan.

För som vi alla vet: det är lättare att "glömma" ett problem än att söka sig till dess hjärta; det är behagligare att gå vidare i rask takt, "glömsk", än att stanna upp och reflektera över vem man egentligen är, över hur tillståndet verkligen ter sig och så vidare.

Den upprullade mössan, som dels har varit den urbana, medvetna medelklassens sätt att exotisera arbetar-, dels har nivellerat sina bärare till trendslavar, blir således bortglömd i stället för konfronterad...

Konfrontationer kan ju innebära att man nystar upp en värld tills den inte finns längre. Och vad finns det då? Otäckt.

Nåväl. Kanske borde vi tolka mösskillarnas "glömska" som ett försök att lyfta på hatten? Förhoppningsvis för något annat än en ny trend.



K. Bådelär

Norea sa...

tänk om alla som hade sådana där mössor kunde börja ha hat nu istället...den "trenden" skull va den första på länge som jag skulle uppskatta. Det skulle vara så trevligt att gå och traska runt om fler hade hatt på sig!

Benjamin sa...

När tv4 var på en av våra föreläsningar för att filma en grej bar en av producenterna just en sådan, Karl döpte den snabbt till producentmössan. Ganska talande även om den och producentmannen har några år på nacken.

Failspanarn sa...

Jag var på hittegods häromveckan och letade efter mina vantar (fanns icke) och blev förvånad över att man fick gå och leta själv. Antar att de skulle bli misstänksamma om man gick och 'letade' efter saker ofta och tog med sig andras saker hem. Fast de verkade inte bry sig så mycket. Det bästa var en tant som letade efter sin väska, och sedan glömde den väska hon hade med sig dit inne på själva avdelningen. Hon kom på det på vägen ut och fick vända in igen. Den andra väskan hittade hon inte heller :)

Undrar om de har en avdelning för saker som är upphittade där.