Resedagbok,

Buss mellan Istanbul och Sofia, juli 2012

Vad är det för behov jag har av att fiktionalisera, att hitta på saker som redan har hänt? Att måla dem i tjocka ord, kluddigt som en annan Paul Gauguin. Varför försöker jag skapa mönster där inga finns? Varför vill jag förklara för andra saker jag själv inte förstår?