Är det inte lite underligt att kläder som förknippas med fetischer och allmänt sexuella sammanhang ofta härstammar från 1800-talets klädmode? Jag tänker på korsetter, högklackade stövlar, strumpebandshållare, randiga kjolar och så vidare. Känns ganska freudianskt på många sätt..!
Är det möjligtvis något slags idealiserande av 1800-talsklassiskern den offentliga kvinnan som spökar? Den kvinnobilden är ju helt klart mycket enklare, ensidigare, lättare att attraheras av om man till exempel råkat födas in i 1900-talets komplicerade manliga sexualitet?
Kände att jag kanske skulle lägga in någon form av förtydligande här. Den offentliga kvinnan är den ena sidan av myntet som var synen på kvinnor på 1800-talet. Det århundradets kvinnobild dominerades totalt av hora/madonna-begreppet som delade upp hälften av befolkingen i egentligen två kategorier; ärbara och offentliga kvinnor. De ärbara kvinnorna var mödrarna, fruarna och döttrarna, mestadels till över- och medelklassen. De som fanns i hemmet, pysslandes med ditt och datt; hemmets ängel. De offentliga kvinnorna var mestadels prostituerade; underklass; sågs på stadens gator, tillgängliga för en spottstyver. Helt sexualiserade och också totalt utsatta. Hit räknades för övrigt nog de flesta underklasskvinnor in som nog gick att köpas allihop, bara summan var hög nog. Liderliga kvinnor, sådana som smet ut från hemmets lugna vrå, för att röra sig utomhus ensamma var ju också mer eller mindre offentliga.
torsdag 17 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar