Mönsterlekar

Beckmansutställningen som visas på Brahegatan 10 just nu är verkligen värd att besöka. Modeklassen är framförallt kul– när man bara sett bilder på nätet innan är det intressant att se plaggen på nära håll men framförallt att läsa projektbeskrivningarna. Jag fastnade för Anders Berggrens projekt Virtual Sexuality och Alma Ekmans Illusory Cut. Båda har lekt med den konventionella formen av mönstrat i sina projekt och jag upplever att deras idéer är besläktade.

Berggren har utgått från jeansslitningar, som är något som nu används som sorts tom symbol i mode, fastän det egentligen har en riktigt orsak och verkan– det vill säga att de egentligen dyker upp på naturlig väg genom ihärdig användning av ett par byxor. (Men få använder ju i och för sig ett par jeans så länge dessa dagar.) Genom att använda sig av själva mönstret och aplicera det i andra färger och på andra material på plagg som varken är jeans eller gjorda i denimtyg blir jeansslitningen transformerad, kvar blir ett sorts mönsterspöke, ett minne av ett tyg som slitits i ett visst mönster. "Slitningen har förlorat sin autencitet och uppkommer i form av transparenta ytor, applikationer och utsmetade psychoprints"

Alma Ekman har också använt sig av tryckta mönster, denim men även andra sorter; krokodil, päls och herringbone. De ser ut att ha smält på kläderna och liksom runnit nerför de tunna tygerna. Färgerna är något blekta och glipor och stora stygn på kläderna ger en vacker effekt. Själv skriver hon i projektbeskrivningen; "En kollektion där jag skapat visuella lögner, som jag sedan sticker hål på." Intressant hur två designstuderande kan ha liknande idébas men ändå få ut så olika saker ur det och, framförallt,när det är på en så hög nivå!

Bild ett från Anders Berggrens tillhörande film och bild två från Alma Ekmans projekt.