Modesamtal

Var på ett av de modesamtal som Nordiska museet arrangerar igår. Temat var Framtidens mode vilket är ett ganska diffust ämne, men det gick bra ändå. Publiken bestod av damer, mestadels, hade förväntat mig lite mer bekanta ansikten men det är som alltid när ett arrangemang ej innehåller gratis öl- lite mindre av sådana.

Nog om det, det var hursomhelst mer folk än vad Nordiska hade räknat med eftersom de bytte sal till en större på grund av stort intresse. Väldigt bra iniativ, hursomhelst! Medverkande var Daniel Björk(Rodeo), Martina Bonnier(Damernas värld) och som samtalsledare Johan Wirfält (Rodeo). Det var en intressant grupp- dessa tre, som trots ganska liknande positioner på två svenska modetidningar i mina ögon befinner sig i två relativt olika sammanhang. Martina Bonnier kan ses som den klassiska modetidningschefredaktören som har en sorts upphöjd position(här kan man notera efternamnet om man vill vara lite ohövlig, men det vill vi ju inte vara) där man dikterar vad som är rätt eller ej till den del av massan som är intresserad. Rodeo däremot har som gratistidning och en nästan 50-50 fokus på tidnings- kontra webform en mer avslappnad hållning till sina läsare. Man för fram samtidsfenomen som är intressanta, att man antagligen anser dem vara intressanta för att de är "rätt" är en annan sak. (När jag skriver detta utgår jag från att deras trendcirkel-inslag i alla fall lite är menat att tas med en nypa salt) Det hela blev till en intressant spänning- Bonnier talade till exempel om den nya mängden trender som något som kunde stressa människor, medan de två andra inte riktigt verkade se det på det sättet.Jag kommer skriva en uppsats om svenska modebloggare snart vilket gjorde att jag kände att jag var tvungen att ställa en fråga om huruvida modets plötsliga folklighet i Sverige med modebloggar och dylikt kunde tänkas hålla i sig och så vidare- och fick självklart inget direkt svar på det eftersom det är svårt att veta men klart var i alla fall att Martina Bonnier inte tyckte det var så roligt när dagspressen buntade ihop henne som chefredaktör med vanliga modebloggare... Något som självklart är helt förståeligt.

Apropå uppsatsen- den kommer fokusera på vad det är som gjort svenska modebloggare så populära och hur de skapade sin plats i svensk media, vad för funktion de fyller i läsarnas liv, huruvida de gjort sig själva till något som man kan kalla varor som kan konsumeras etc. Ni får gärna komma med funderingar kring detta! Skulle vara intressant att höra lite olika synpunkter. Nästa modesamtal handlar för övrigt om just modebloggar. Ses där då!

Bild från Michaela Fornis blogg på stureplan.se