Kate Moss- nu i 3D!

Another Magazine och konstnären/filmmakaren Baillie Walsh har gjort en 3D-video med Kate Moss till sitt senaste nummer. Tillåt mig att transkribera lite vad som händer. Kate Moss står stilla. Kläderna och håret rör sig suggestivt och plötsligt kastar hon i slow motion lite diamanter mot betraktaren. En diamant exploderar. Sedan hörs det skrik. Kanske är det Kate Moss som skriker. Kate Moss är hela tiden framför ett prisma bestående av henne själv, mångdubblad. Sen exploderar prismat bakom henne. Kate Moss är kvar. Diamantskärvor virvlar runt henne. Sedan tonar både Kate Moss och skärvorna bort. Slut. 3D-glasögon får man om man köper tidningen.

Den här sortens projekt gör mig lite konfunderad. Varför göra en 3D-video av Kate Moss? Projektet är förstås en fortsättning på den underbara a/w-06-McQueen-visningen där Kate Moss inledde med att vara ett flimrigt hologram mitt på catwalken à la Starwars. Men som video digitalt? På wikipedias artikel om 3D finns lite exempel på filmer som gjorts. Det är mycket skräck, mycket fantasi. It Came from Outer Space från 1953, Hajen från 1983, Toy Story från 1995, och Avatar från 2009, för att ta några exempel. Men varför göra 3D av en riktig person, som de flesta sett bilder på när hon går i gummistövlar på Glastonbury-festivalen?

Jag har en tes. Det är inte för att få Kate Moss att bli mer verklig. Snarare för att få henne att bli mer overklig. På 3D-vis. Som Na'vi-folket i Avatar. Känslan av att någon försöker sälja på betraktaren en fantasi, utan att sälja en produkt. Fantasi-fabriken liksom. Evig loop, någon?