Ni vet det där med peak oil, peak mineral, peak blablabla, som har att göra med att våra naturresurser kommer ta slut på grund av det senaste århundradets eller så överkonsumtion? Det är inte bara de ändliga naturresurserna som påverkas av vår oömma hantering av moder jord. De klimatförändringar som händer nu och förutspås öka påverkar även produktionen av grödor, till exempel bomull. Bomull är en produkt som varit central i industrialismens framväxt (den började ju i och med just den engelska textilindustrins framväxt på 1700-talet), och är det än idag. Att den har varit billig att odla, är slittålig och så vidare har gjort att den blivit extremt populär, och även delvis legat till grund för den masskonsumtion av just kläder och textilier som vi idag ägnar oss åt.
Problemet med bomullen är dock att den är extremt omiljövänlig att odla. Dels kräver den extremt mycket konstgödning, dels så är den känslig för insektsangrepp och sjukdomar vilket gör att den besprutas i extremt hög grad. Det är den gröda som det används mest insektsmedel för att odla, hela 16% (källa). Miljöpåverkan är som ni säkert vet stor. Den är dessutom livsfarlig, på grund av gifterna, att arbeta med om man inte har rätt skydd, vilket många fatttiga bönder självfallet inte har.
Så till viss del kan man nog säga att den lite är skyldig till sitt eget fall. Produktionen av bomull lyckas nämligen för femte året i rad inte möta efterfrågan. Detta har mycket att göra med att efterfrågan i till exempel Kina och Indien, med den växande medelklassens ökade konsumtion, har blivit större. Men det har också att göra med att det i Kina(som odlar en tredjedel av världens bomull) och Pakistan (fjärde största producenten) har varit stora problem med översvämningar och jordskred som har förstört odlingar. Och vad brukar det kopplas till? Jo, klimatförändringarna.
I den här artikeln som ligger till grund till det här blogginlägget skriver man att experter förväntar sig att priset på bomull ska fortsätta öka. Bomull som basen för vår slit-och-släng-mentalitet när det gäller kläder kanske inte kan tas för givet längre riktigt. Fast det känns ju ganska logiskt, när man väl kommit över den värsta chocken.
onsdag 29 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Måste ge ett komplement till detta inlägg.
Humanekologen Alf Hornborg har gjort ett räkneexempel, där han jämför det arbete som utfördes av å ena sidan slavar på amerikanska bomullsfält, å andra sidan vävarbetare i London (som omvandlade råbomullen till tyg), år 1850.
För £1000 fick man år 1850:
11.84 ton råbomull
3.41 ton bomullstyg
Dessa två produkter är ekvivalenter, dvs, deras gemensamma värde gör dem utbytbara. 11.84 ton mot 3.41 ton, samma pris. Den tid som det tog för att få fram dessa produkter var:
För råbomull: 32h
För bomullstyg: 4h
Det som hände här, genom pengarnas utjämnande kraft, är att engelsmännen lyckades byta 4h arbetstid mot 32h. Vidare, den landyta som dessa produktioner tog i anspråk var:
För råbomull: 58 hektar
För bomullstyg: Mindre än 1 hektar
Såhär fungerar det fortfarande, med många varor. För att denna ekvation ska gå jämt ut - med andra ord: för att vi ska kunna ha billiga bomullstyger samt maximalt utnyttjade landytor - krävs det att någon, någonannanstans, arbetar för löner som står i extremt låg proportion till det värde som produkten genererar, samt utnyttjar sina landytor till bomullsproduktion och inte, t.ex., mat (vilket ofta sker i länder där inte alla har mat).
Ja, det blev en lång kommentar, hej och hå!
Väldigt intressant!!! Kanske lägger upp den på bloggen? Det är verkligen relevant i denna fortsatt tillväxtsbesatta tid..
Skicka en kommentar