onsdag 9 december 2009

Maison sans Margiela

poff

New York Times rapporterar att Maison Martin Margiela inte tänker rekrytera någon efterföljare till den designer som gav modehuset sitt namn- Martin Margiela. Istället har man ett kreativt team på 28 personer som har hand om klädskapandet. Att märket även expanderar med att göra parfym och öppna spa-hotell nästa år tyder på ett visst breddande av konceptet. Parfym är välkänt som sätt att skapa vinst- då det räknas som lyxprodukt och säljs för ett högt pris, i alla fall i jämförelse med det låga tillverkningspriset. New York Times Suzy Menkes skriver:

If the Margiela brand remains vibrant and vital without one creative force — and only time will tell if the image is fading — the Margiela initiative will be studied by the many historic brands trying to stay relevant in the 21st century. Other chief executives have suggested that “difficult” designers can impede innovation, although that view would not be shared by most fashion experts, who consider creativity paramount.


Man struntar alltså i att försöka hitta en värdig arvinge till Margiela-kronan. Kanske är det bara realistiskt, det är ju onekligen en svår plats att fylla- samtidigt som det antagligen skulle innebära anonymitet eftersom det är så modehuset styrts tidigare, och vem vill vara anonym, och så vidare.
Eller så tänker man att det helt enkelt inte behövs? Märket är redan förknippat med framåtskridande och avantgarde. Varför ändra ett vinnande koncept? Ska bli intressant att se hur det går. Framåtskridande är ju knappast ett statiskt begrepp.

6 kommentarer:

sista skriket sa...

om man döper sitt modehus efter sitt eget namn är man ju knappast anonym (även ifall man inte vill synas på bild). Om MM hade varit så angelägen om att distansera sitt modehus från all sorts personkult så borde han ha döpt det till något utan anknytning till en person. Det som sker nu när han tydligen inte är en del av processen längre är ju ändå att alla hänger upp sig på honom och hans skaparkraft vilket visar att till slut blivit en i raden av idoliserade designsuperstjärnor, något han helst av allt ville undvika?

Sanna Samuelsson sa...

Det är sant, det borde han ha gjort. Men med ett så bra namn, har man ett val? skoja...
Men det jag menar är att genikulten kring honom, som ju såklart finns, oavsett om han vill det eller inte(att vara hemlig kan ju vara ett trick för att spä på det ytterligare) på något sätt har frånkopplats från hans person. Han har förlorat sitt namn till märket, och när han är borta bryr de sig inte ens om att försöka hitta ett nytt ansikte(eller icke-ansikte). Tror vi menar samma sak här? eller?

Det nya är väl att man innan hade ansträngt sig för att hitta någon ny, men att det nu kanske inte ens behövs!

sista skriket sa...

på det sättet håller jag med, alltså att man pga mm's anonymitet inte är lika nödgad att hitta någon ny. Men det jag menade var att kritikerna fortfarande hänger upp sig på att han är borta, med andra ord så har han inte varit helt konsekvent i sin önskan att vara anonym och skulle kunna ha blivit helt frikopplad från märket. Det hade varit coolt!

En annan sak jag tänkt på ang MMM är att den logiska konsekvensen av att vara ett fan borde bli att sprätta bort de där styngnen på sina plagg. Att göra det skulle ju göra anonymiteten fulländad. Nu tycker jag mest de är lite vräkiga och tänker på burberrykepsar när jag ser modehipsters flexa de fyra vita styngnen. Meningen var ju att ta avstånd från "märkeskläder"

Sanna Samuelsson sa...

Mm, de vita stygnen är ju väldigt framträdande, eftersom de syns även utanpå plagget. Att de 'kan' sprättas bort känns mest som en ursäkt för att kunna ha dem kvar!

Anonym sa...

Alltså, är det HAN på bilden?

Sanna Samuelsson sa...

Det ska tydligen vara det!! Men eh, internet = osäker källa