Från A Magazine #8
Från Dazed & Confused, augusti 2009
Skrivs av Sanna Samuelsson, frilansjournalist inom kultur, konst, mode, samhälle och politik.
www.twitter.com/sannasamuelsson
För uppdrag, kärlek eller påhopp, mejla mig på sannasamuelsson@gmail.com.
4 kommentarer:
Varför vore det där idealet bättre? Ser ju udda ut, men efter nån månad skulle alla gå klädda så. Lika tråkigt som nått annat tänker jag?
Ideal kan väl aldrig sägas vara bra! Men jag är helt för att även manskroppen ska kunnas erotiseras på ett sätt som inte är... macho!
Intressant, men jag håller nog inte riktigt med. Jag tycker det finns exempel på ideal som är bra i andra sammanhang, men det håller du säkert med om, så vi talar kanske främst om ideal inom mode.
Jag tror ideal inom mode skapar trygghet, och inte i negativ bemärkelse, utan i bemärkelsen att det minskar vår ångest. Tänkte på det när jag såg ett program med en queer-predikant som hade skrivit en bok som hette nått i stil med "Ge ditt barn 1000 val istället för 2" eller nått dylikt. Då slog det mig hur fel det sättet att resonera är och vilken ynnest det är att vi har vissa mallar för att skala ner våra möjliga "identiteter" så att vi mer eller mindre kan komma till ro. Sen kommer vissa människor ha svårare för att passa in i mallen, och dom fokusera på det "förtryckande" i normen utan att även se fördelarna i den, medan den andra extremen accepterar mallen till fullo och tycker ifrågasättandet av den är helt idiotisk. Sen finns allt mitt emellan.
En annan aspekt är att jag tycker det blir väldigt ofeministiskt att se det som eftersträvansvärt att manskroppen skall erotiseras "på ett sätt som inte är macho", jag antar att det innebär på ett sätt som är i motsättning till macho, dvs. till nånting feminint. För att skruva till det kunde man säga att mannen ska dras ner till kvinnans nivå av erotiserande, att mannen skall dela den till kvinnan tilldelade kvinno-erotiska bördan. Det känns inte heller rätt. Jag tycker kvinnor kan vara erotiska på kvinnovis och män på mansvis utan att det ena är mindre fint än det andra.
Utan att sänka mig själv till en biologists nivå vill jag ändå peka på att det finns en biologisk grund till normen, det tycker jag många vetenskapliga rön visar på, och därmed finns det en grund till mallen för kvinnligt och manligt som kan hjälpa oss att finna en mer bekväm och naturlig identitet, istället för att på ett konstlat sätt pracka på oss normer som kanske inom en viss ideologi anses vara jämlika, men som inte alls respekterar den biologiska grunden.
Vad anser du om det här sättet att resonera?
Det finns iofs alltid en fara med "respektera den biologiska grunden"-resonemang som kan motverka människans högre (mindre "biologiska") aspirationer, typ estetik, etik, filosofi och religion.
Skicka en kommentar