Tänker att det finns en tydlig koppling mellan att Kissie är en av Sveriges största bloggare och tv-serien om Ullareds popularitet.
I ett samhälle där det sociala skyddsnätet avlägsnas i snabb takt är det mycket praktiskt om man kan tänka på arbetarklassen som ett sorts främmande spektakel som knappast behöver få sina(allas) sjukpenningar och a-kassor försvarade, eller hur? Inte för att Kissie är i behov av a-kassa, hon är taktiskt nog att tjäna pengar på människors uppenbara behov av distans.
Inlägg
2 kommentarer:
Det var i princip det här jag försökte säga med min förvirrade kommentar -- förlåt -- angående din sågning av Rapaces styling.
Denna nöjeslystna exotisering av marginalen är sannerligen otäck. Jag ser ett slags internaliserade imperialistiska tendenser: att något -- en representation som Ullared-programmet och "Kissie" -- presenteras som det är, eftersom detta något får tala självt, samtidigt som ramen, kontexten: den mediala och den socialt stratifierade, ger en klar bild av "annorlundahet".
Sedan är det intressant att detta "främmande spektakel" inte "tillåts" säga mer än det "Kissie" och Ullared-programmets individer uttrycker; vad som bubblar fram från marginalen är således lättsamma kommentarer rörande det egna spektaklets egenhet, inte dess kontextuella erfarenhet.
W.B.
Verkligen! Budskapet blir ju helt avgörande av vilka frågor som ställs... Och frågor som skulle kunna vara intressanta ställs ju såklart aldrig... ?
Skicka en kommentar