Missa inte modevandringen i Vasastan som Fashionplay anordnar just nu!Ovan ser ni Sara Isakssons klädinstallation med titeln Kontroll(förlust). Den ena är en extremt lång vit klänning, så lång att den inte ens är med helt i bild, uppenbarligen. Den släpar i en svart vätska av okänd sort– tjära, bläck, mascara kanske.
Den andra skapelsen, också signerad Isaksson, tänker jag på som "korsstygnshelvetet". Det är alltså en vit klänning med lite puffärmar som är översållad med korsstygn. Så översållad att den liksom blivit förvriden, hänger den som en påminnelse om svunna syslöjdstimmar.
Foto: Jon Hertov.
Inlägg
10 kommentarer:
Och jag ställer mig frågan: Vart är analysen? Hade du ens en intension med din blogg från början eller känns det lättare att komma undan med ännu en ego-trippad modeblogg om man utger sig för att spegla en samtid. Vilken jävla samtid?
Hur kan du så ogenomtänkt beskriva en installation t. ex.?
"Det är alltså en vit klänning med lite puffärmar som är översållad med korsstygn. Så översållad att den liksom blivit förvriden, hänger den som en påminnelse om svunna syslöjdstimmar." - Innebär detta att du på dina slöjdtimmar inte fick göra som du ville? Eller att du rentav känner dig förtryckt. Ha! Det vita oskuldsfulla plötsligt förvridet, oskyddat, exponerat till den grad att KVINNAN i fråga inte längre har den önskade kontrollen över sin så kärt skräddade blus. Varför tittar du ens på konst?
Vart är din samtid? Samtiden speglas i analysens förmåga att påvisa brister eller dess förändring. Vart står vi nu. Vart har vi kommit. Vad innebär detta.
Det är en skam att du ens ger en antydan om att kunna beskriva mode och samtid bortom (beyond) någonting. Vad? Beyond your life? För så långt som jag kan se verkar du inte sett längre än till din egna verklighet - du är aldrig en samtid.
Thomas Arhen:
Egentligen, om jag hade orken just nu, skulle jag skriva en väldigt lång kommentar här.
Som i princip svarar på allt du frågar och bevisar motsatsen till allt du påstår.
Men jag nöjer mig faktiskt bara med att påpeka att du säger emot dig själv i din slutkläm:
"(...) du är aldrig en samtid."
I stycket ovan kan man läsa vad samtid är enligt dig:
"Samtiden speglas i analysens förmåga att påvisa brister eller dess förändring. Vart står vi nu. Vart har vi kommit. Vad innebär detta."
Alltså:
Samtid är vi. Vi som lever nu. Allt runt omkring oss. Allt som lever. Allt som skapar. Allt som skapas.
Med andra ord är Black And Beyond minst sagt en del av samtiden.
Eller tolkar jag dig fel?
Att utge sig för att vara en del av samtiden och uppfylla kravet att existera innebär inte att man är en del av någonting pågående? Okej, jag erkänner, samtid är helt fel ord
För stort för en blogg. omdefinerar samtid till någonting mindre, kanske modescen. Eller delar upp begreppen till modeanalytiker och modescen?
"Du är aldrig en modeanalytiker"
"Modescenen speglas i analysens förmåga att påvisa brister eller dess förändring. Vart står vi nu. Vart har vi kommit. Vad innebär detta."
Gör hon detta?
Jag förstår inte vart någonstans Sanna utger sig för att vara en konstkritiker? Anledningen till att jag går in på den här bloggen är för att få innehavarens syn på saker. Syn - kan vara både en beskrivning eller ett tyckande. Du har uppenbarligen missuppfattat syftet med en blogg?
Och ditt agg mot blogginnehvaren verkar snarare rikta sig mot någonting annat. Kanske är det samtiden som inte passar dig.
Med ovänliga hälsningar, Elin.
Hej "THOMAS".
För det första är det ingen som tvingar dig att läsa den här bloggen, så jag har ganska svårt att förstå vad det är som driver dig till att skriva den här typen av kommentarer.
Vad är det som provocerar "THOMAS" så mycket? Uppenbarligen anser du att konst, estetik etc är en del av dina domäner. Och uppenbarligen känns det väääääldigt provocerande att NÅN TJEJ som antagljgen inte ens har läst Marx (ack, ack, ack) är inne och klampar i DITT område. Men ärligt talat, varför bryr du dig ens om att kommentera? Internets är fullt av 1000000000 bloggar som inte ens försöker hålla någon sorts intellektuell höjd, antar att "THOMAS" lyser med sin frånvaro i kommentarsfältet där, eller har jag fel? Skulle hellre se dig på kissies eller blondinbella istället för att skriva du-ska-inte-tro-att-du-är-nått-inlägg här.
Han är sur för att det inte finns något moderkort :—(
http://www.ltu.se/staff/a/ahren?l=en
Det Thomas Arhen behöver göra är att avgränsa sin kritik. Jag förstår tanken med att länka samman inlägget om klädinstallationen med bloggarens övergripande anspråk på samtidsanalys, men som det ser ut nu är kommentaren överbelamrad av språkligt övervåld.
Bloggen är ett märkligt fenomen som kan fordra olika närmelsesätt från inlägg till inlägg. Kanske bör inte just inlägget om Sara Isaksson läsas som samtidsanalys, utan snarare som ett tips? Kanske finns det andra inlägg som kommer närmare samtidsanalys och påvisande av samhälleliga brister?
Arhen har all rätt i världen att läsa och kritisera just denna blogg. Varför ska man vända andra kinden till om man är ute efter att diskutera? (Bloggen är social till sitt väsen.) Om man ämnar initiera en diskussion måste man emellertid också försöka att vara en konstruktiv konversatör och inse vikten av snyggt serverad kritik.
K.
Det som gör mig så frustrerad är att en blogg tydligen inte längre har några skyldigheter gentemot sina läsare. Jag erkänner språkligt övervåld. Jag erkänner att mitt påhopp mot just den här bloggen kanske inte var mitt smartaste drag eftersom det faktiskt inte finns så många läsare här.
Men att välja att lägga ut sina åsikter i offentliga rummet gör att, oavsett värdet på texten, bloggen är någon form av ställningstagande. Det måste få diskuteras. Att fega ur då och skylla på att vi redan är köpta och sålda och köpta och sålda är ett bevis på att det inte finns en vilja till förändring.
Det finns en illusion om att vanliga människors liv på en blogg skulle vara precis lika intressanta som en offentlig persons blogg. Så är det inte.
Om Anna Odell får utnyttja det offentliga rummet får väl alla göra det? Vad bra. Vi är lyckliga nu.
Verkligheten kan sägas inte spelar någon roll JUST NU!
Kära Tomas Arhen.
Jag har haft lite svårt att få ut vad du egentligen vill. Eller vad din "intension", som du kallar det, är.
Uppenbarligen har du uppfattat det som att jag utger mig för att vara något som du inte tycker att jag är. För det första har jag svårt att känna igen mig i det du menar att jag utger mig för att vara, och för det andra så är det då svårt att ge något slags gensvar på det. Du har absolut rätt att kritisera detta. Men vad förväntar du dig för svar? Att jag genast ska lägga ner bloggen? Jag har aldrig utgett mig för att vara någon slags konstkritiker. Konstintresserad, javisst, men vem är inte det? Texten ovan är ett tips om en utställning som pågår, och inte något försök till analys.
Du skriver även att jag inte är någon "modeanalytiker". Något som jag i och för sig aldrig själv definierat mig som, men låt gå. Jag är intresserad av modeteori och analys. Av någon anledning tycker du att jag inte har, vad vet jag, tillräckligt med utbildning, credd, kulturellt kapital, lite oklart, för att skriva om sådant. Problemet är ju, att det inte är upp till den enskilda läsaren att bestämma det. Om min blogg har läsare, finns det ju uppenbarligen intresse för det jag skriver. Du må störa dig, men jag kan inte ta hänsyn till det, jag har inte ens någon aning om vem du är.
Avslutningvis, det senaste inlägget var inte riktat till dig, handlade inte om dig, var inte en reaktion på det som du kommenterat. Så du kan knappast kalla det för att fega ur, jag är ledsen.
HAHA. vem är den där thomas? är det på allvar?
Skicka en kommentar