Att klä sig som en man

Alltid när jag går i affärer med personer av det manliga könet så blir jag lite frustrerad över det dåliga klädutbudet som finns för män. Det mesta är dyrt, tråkigt och hemskt klassiskt. (Det är inget fel med klassiskt, men det är heller inte speciellt ”kul”) Samtidigt så slås jag av hur mina manliga bekanta heller inte vill köpa det magra utbud av lite mer vågade kläder som finns tillgängligt. Om de inte är bögar, (obs generalisering!), då är oftast besattheten vid naturliga färgtoner och klassiska snitt inte riktigt lika påtaglig. Samma sak är ganska tydlig om man får för sig att läsa i kommentarsfältet på de olika modebloggarna för män som finns tillgängliga. På dessa brukar ju, som bekant, blogginnehavarna ofta lägga upp ”Dagens outifts” där de redovisar vad de haft på sig under dagen, vad det är för märke etc. När de har på sig ett klädesplagg eller en accessoar som är lite mer okonventionell blir reaktionen genast stark. ”Du kan inte ha de strumporna till de skorna” ”Du ser ut som en clown” etc. Många som läser verkar bli provocerade av outfits som upplevs gå utanför regelboken. Dessa starka reaktioner känns ofta ganska omotiverade enligt mig och dessutom ganska underliga. Kan det generellt vara så att män som är intresserade av kläder, och som är straighta, känner ett behov av att vara väldigt korrekta, av att inte göra något fel, för att markerna någon slags manlighet i all utseendefixering? Det hela påminner ju om 1800-talsdandyns besatthet vid detaljer och vid att vara smakfullt klädd, det vill säga lagom klädd. Att vara ”för mycket” i sin klädsel är sådant som kvinnor och bögar kan ägna sig åt liksom. Bögarna däremot har ju redan sagt upp sin så kallade manlighet när de outade sig som just bögar. De behöver inte bry sig. Som heterosexuell man med klädintresse däremot, har man ganska mycket att bevisa.

Bilden föreställer Beau Brummel, ganska manlig i all sin fåfänga.