tisdag 2 september 2008

En skönhet klär i allt

är ett uttryck som min mor relativt ofta använder. Det finns en mer politiskt korrekt version av det som florerar- det om att allting fungerar rent utseendemässigt bara man bär upp det rätt. Jag antar att min totala brist på känslighet för vad jag passar och inte passar i kommer därifrån. Det är väldigt bekvämt att slippa tänka på det. Har aldrig haft någon riktig förståelse för människor som testar jeans i 35 min och frågar hur deras "röv" ser ut i dem. Nu använder jag väldigt sällan den sortens jeans, men det är mer själva besattheten vid passformen som jag ställer mig oförstående till. Nu menar jag inte att jag verkligen passar i allt, men jag har helt enkelt slutat lägga vikt vid om jag gör det eller inte, om det känns bra att ha på sig något. Det är dock vissa aspekter som jag inte riktigt kan bortse ifrån, det är framförallt det om något får mig att se präktig ut... Som kvinnan på bilden nedan, hur fantastiska är inte hennes flätor? Men om jag skulle ha på mig dem, skulle det bli mer... skolflicka. Vilket inte känns som en bra referens i nuläget. Antar att jag får adoptera hela looken för att det ska fungera. Bild från wikipedia föreställandes beduinkvinna i Jerusalem, taget någongång mellan 1898 och 1914, klädd i traditionell palestinsk klädesdräkt. Kommer från denna artikel som är intressant, även som jämförelse med förra inlägget om Gucci-kampanjen.

1 kommentar:

Emma sa...

Mamma verkar tänka:
"Allt klär en skönhet, speciellt dina döttrar!"
hihi

"... men allra bäst klär en skönhet i utsvängda jeans som inte sitter som korvar på benet, en kappa som går nedanför rumpan och lockar i håret"