Bläddrar i svenska modemagasinet Perfect och förundras över hur tidningen verkligen dragit hela mode hjärta reklam-förhållandet till sin spets. Jag har väldigt svårt att skilja annonserna från modereportagen, och de textstycken som finns med låter som reklam, i mina öron.
"Betydligt mindre än St.Moritz, men betydligt mer sofistikerat, är Gstaad. Denna anrika schweiziska alpby är för evigt associerad med glamour och lyx. Och ingenstans glittrar det lika tätt som längst affärsgatan Haupterstrasse(...) Gstaads kronjuvel är Palace hotel, ett femstjärnigt palats på höjden som sedan ett halvt sekel tillbaka drivs av familjen Scherz. I hotellet ligger även Gstaads bästa nattklubb"
Texten ligger under en bild på en Pradasko, en puderdosa från Chanel och en väska från Hermés. Jag förstår inte. Tidningen har även begåvats med särskrivningar och ett i övrigt lite osmidigt språk. Modereportage och -fotografierna är det absolut inget fel på, men texten, bespara mig.
Läste även en intervju med någon av Fashion Tale-grundarna(kommer tyvärr ej ihåg namn) där han förklarade att de valt att göra ett magasin med endast modefotografi efter som de själva tyckte bättre om mode i bild än i text, och det finns det absolut många som gör. Men jag kan inte låta bli att slås av tanken att det känns som en allmän tendens. Sverige har många kompetenta stylister och modefotografer, men när det kommer till textkvalitén i många av de renodlade modemagasinen är det sällan de håller samma klass. Kanske då lika bra att strunta i det? Finns inget så banalt som en banal text om mode... Eller så lägger man ner lite tid och budget på att hitta de bra svenska modejournalister som faktiskt finns. (Och på att hitta bra korrläsare)
måndag 6 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar