onsdag 20 februari 2008

Angående trendcykler och dylikt

I senaste numret av Bon skriver Sofia Hedström och Cecilia Ingesson en intressant artikel om trendinflationen som pågått de senare åren och huruvida det kommer leda till en motreaktion, det vill säga någon form av trenddöd eller inte. Jag har själv reagerat på hur extremt svårt det är att försöka se en röd tråd från de olika modeveckorna, både var för sig eller ihop. Det finns alldeles för många inspirationskällor och sätt att uttrycka dem på för att det ska vara överskådligt. Stockholms modevecka är dock fortfarande ofta greppbar på så vis, men så är ju också Stockholms modebransch bestående av en grupp människor med vissa inavelsproblem. Dessutom deltar ju tillräckligt få märken för att det ska kunna överskådas; är till exempel färgen orange tydligt med på två olika visningar så kan det räknas som en trend.
Det intressanta när trendcyklerna går snabbare och snabbare är att de till slut går in i varandra. Det blir en diskrepans mellan vad människor i modebranschen börjar tycka känns lite fräscht och mellan vad människan på gatan uppfattar som det. Ett bra exempel är bootcut-jeansen som nu sägs vara på väg tillbaka. De har kanske inte varit just trendiga på ett bra tag, vilket ju gör att modeskapare tycker sig kunna börja använda sig av dem igen, samtidigt som det räcker med att till exempel sätta sig på pendeln till Jakobsberg utanför Stockholm för att inse att de fortfarande bärs av många och uppfattas som relativt tidsenliga av många. Trenderna blir liksom lite väl löst verklighetsförankrade och svåra att ta till sig för dem som står med en fot i varje läger.
I artikeln frågar man sig alltså om huruvida de allt snabbare och snabbare växlingarna mellan trender kommer att leda till att människor helt enkelt förkastar trenden som begrepp och kommer att börja värdesätta andra värden istället. Slutsatsen blir dock att hur man än må försöka att se bortom trender etc. så kan vi knappast komma bort ifrån att de påverkar oss i det mesta vi gör och antagligen också kommer att göra det även i framtiden. Vilket säkert är sant, dock är ju inte trenden knappast något tidlöst begrepp. Att människor i väldigt lång tid har klätt sig enligt vissa vanor och sätt är egentligen ingen garanti för att det florerat riktiga trender i alla tider. Men ja, det är självklart svårt att komma ifrån att det i vår tid är så pass viktigt. Jag tror själv inte heller att människor kommer förkasta trenden, det krävs en alldeles för stor samhällsomvälvning för det. Trenden ses som ett slags självförverkligande, och det finns i vår tid knappast något mindre lyckat och kanske till och med tabu än att inte vilja förverkliga sig själv.
Det som möjligtvis skulle kunna hända är att människor börjar välja mer mellan olika trender. Det vill säga; det finns som nu en uppsjö mellan olika trender, det är upp till dig att välja rätt. Lite som hela god smak-begreppet, som det skrivits om här tidigare. Att få tillgång till olika trender kan ju som sagt vem som helst få med hjälp av internet och tidningar men det svåra är ju att se vilken som är… bäst, vilken som är mest trendig.

3 kommentarer:

Anonym sa...

"Eight days, 90 shows, a cast of thousands, a budget of millions. And how many trends? Er, none, actually. Nada, zero, zilch"
-Jess Cartner-Morely


:)))))

Anonym sa...

Intressant är ju hur modeväxlingar går allt snabbare. För ett par år sedan gällde 60-talet, sen kom 80-talet och nu börjar 90-talet bli allt trendigare. Vi kommer snart in i ett postmodernistisk tidevarv där folk klär sig som förra tisdagen ller onsdagen. Folk allt för förvirrade vilket leder till att man skapar sig en unik stil. Eller man kan hoppas.

Sanna Samuelsson sa...

E; ja älskade den meningen! Så himla... roligt formulerat :))

M; "You´re sooo last tuesday...!" Hehe, men ja, det blir väldigt intressant, framförallt väldigt orimligt. Frågan är ju om en "unik stil" riktigt existerar..?