"IDEAL"

Läste senaste Nöjesguiden och ideal-panelsamtalet som finns med där. Omslaget är för övrigt väldigt, väldigt välgjort- sätter fingret exakt på det som många tycker är provocerande med Hanna Fridén, den där gränslösheten. Jag uppskattar verkligen det..!
Hursomhelst; jag kan inte låta bli att kommentera. Ordet ideal, tror det finns en poäng i att försöka reflektera över det ordet. Sofia Dahlén säger i samtalet;
– Ideal är ju omöjliga att leva upp till per definition, de är drömbilder. Och det är där som idealdebatten måste börja- enligt SAOL betyder ordet: det fullkomliga; mönster; förebild; det eftersträvade. Alla samhällen bär på ideal, det finns en tanke om vad dessa innebär och att man bör sträva efter det. Men det finns alltid många olika ideal, bland olika grupper och på olika områden; relationer, sexualitet, kön, utseende, sätt att bete sig och prata och så vidare. De kommer alltid finnas där; i vissa tider är de extrema, i andra tider mer nedtonade.

Det problematiska börjar enligt mig när för stor fokus läggs på ett enskilt ideal. Situationen vi har nu är att kvinnor, och vissa män, har indoktrinerats så pass starkt av just det rådande vikt- och kroppsidealet att det på något sätt blir det enda som räknas. Att vara väldigt smal eller vältränad får gå före de andra egenskaper som en människa antagligen har. För det ses som just en egenskap; något man åstadkommer, även om vissa eventuellt föds så. För en del är det alltså enkelt, men för det flesta innebär den här sortens kropp att man måste lägga andra saker åt sidan; för vem orkar egentligen göra saker utan att ha ätit ordentligt? Och om man nu ändå gör saker, hur mycket bättre hade dessa saker inte blivit om man inte varit hungrig samtidigt? Och hur mycket tid och tankeverksamhet tar inte både bantning och hård träning? Tid som hade kunnat läggas på vad annat som helst egentligen?

Problemet ligger helt enkelt inte i hur idealet ser ut eller hur sjukt det eventuellt är, även om att hade varit trevligt om modeller slapp hetsbanta för att få jobb, utan att kroppsidealet blir ett sorts livsideal- att vara smal handlar inte bara om att vara smal och ha lite kroppsfett. En smal kropp är laddad med allt från tankar om måttfullhet, intelligens, coolness och, såklart, skönhet.

Måste man? Man måste inte.