Den anemiska looken

Jag är ett stort fan av den anemiska looken. Har läst alldeles för mycket Thomas Mann för att inte vilja vara en sjuklig borgarungdom med drömmande blick och tjocka böcker på nattduksbordet. För jag antar att det är därifrån looken kommer ifrån, alltså 1800-talets borgerliga idé om det ädla i att vara sjuklig men beläst, om det gällde män eller sjuklig men ljuv, om det gällde kvinnor.
Mörkt hår som ej skymmer ansiktet, sjukligt blekt ansikte, matt, möjligtvis febrig, blick och gärna löst sittande kläder. Tyvärr har jag inte riktigt anlagen för mig, trots blek hy finns tendenser att det dyker upp röda fläckar på kinden vid minsta ansträngning/känsloyttring, men jag gör mitt bästa.Svenska akademiens ordlista förklarar för övrigt ordet anemisk med blodfattig.

I senaste (fantastiska) Acne Paper och modereportaget Odi et Amo av fotografen Daniel Jackson och stylisten Mattias Karlsson kan jag se tydliga anemiska looken-influenser. Det är för övrigt ett så intagande modejobb och det är sällan som man hittar sådana som verkligen berör nuförtiden, uppfattar jag det som. Andreas tyckte det var kul att de brutit mot "snopptabut" på en av bilderna och jag tycker det finns något så befriande assexuellt över bilderna trots i alla fall 30% nakenhet. Ett annat modereportage som är intressant på senaste är Ellen af Geijerstam och John Scarisbrick Dark Performance i senaste Rodeo. Väldigt mycket liv i dessa bilder trots helt vit bakgrund. De 4 omslagen till senaste Rodeo ska vi ej ta upp, det har varit alldeles för mycket snack kring, suckar över och utrivande av sidor av dessa i min bekantskapskrets på senaste. Den fina bilden med streckkod ovan kommer från www.acnepaper.com