Modenationalism

Jag ser järtecken överallt. Alla rapporter från den globala ekonomin visar att saker inte står helt rätt till. Eller kanske är det precis det de gör, rättar till sig, rättar upp sig. Läste en text i någon DN från i veckan om Göteborgs bokmässa där årets program beskrevs. Tydligen har de varje år särskilda land vars litteratur de vill lyfta fram; Indien och Rumänien i år. Detta skrev de med tillägget att dessa arrangemang ändå får relativt lite uppmärksamhet. De riktiga dragplåstren på mässan är tydligen de svenska författarna och förlagen. Enligt någon rapport om svenskars bokinköp(enligt DN alltså, kan tyvärr inte uppge källa närmare än så) ökar läsandet av svenska författare mest, och intresset för översatt skönlitteratur har minskat relativt drastiskt.

Nationalism är ett hemskt fult ord i Sverige. Det är lika fult som att deklarera att man är stolt över sitt land och liknande saker. Ändå beter sig svenskar i väldigt hög grad just så nu, i alla fall när det gäller kultur- och designkonsumtion. Sverige har världens snyggaste jeans och världens bästa smak. Här finns inte plats för onödiga krusiduller- svensk design brukar beskrivas som just stilren. Ren? Från vad?
En av de saker som svenskar, eller i alla fall de som bor i huvudstaden, brukar beskriva som bra med Sverige är att alla är så snygga, eller i alla fall klär sig snyggt. I detta påstående finns det ju den underförstådda värderingen; utomlands(obs! gäller ej Paris eller New York) klär man sig så fult, eller i alla fall fulare än i Sverige. Även jag kan, med en grimas, uppskatta den aspekten, att svenskar klär sig så... svenskt, att sedan alla ser likadana ut är en annan sak. I svenska böcker finns välkända namn, platser, traditioner. Inget som stör eller oroar. Likadant med svenska kläder- stilen är utpräglat trygg. Är du ung och svensk och osäker på vad som så att säga gäller i vinter? Köp en garderob från Acne- du kan inte hamna fel. Nu när Nitty Gritty snart försvinner som inköpställe för icke-svenskt mode i Stockholm finns det också ännu mindre att välja på.

Vad jag försöker komma fram till här är att denna tendens mycket möjligt skulle kunna bli starkare de kommande åren.Detta är självklart egentligen bara spekulationer. Men om detta skulle hända och svenskar skulle börja klä sig ännu mer svenskt och tycka ännu mer svenskt och hamstra ännu mer god design från Svenskt Tenn nu när vi står på tröskeln till en lågkonjuktur skulle jag i alla fall verkligen inte höja på ögonbrynen.

Avslutar detta inlägg med en streetstyle-bild från den 29 december 1929, från ett USA på väg ner i depression. Familjen har precis blivit vräkta från sitt hem och bilden kommer från http://www.reuther.wayne.edu/.

Möjligtvis kan ju förresten reaktionen på lågkonjukturen bli helt tvärtemot; svenskar börjar ägna sig åt klädmässig eskapism och lägger sina sparpengar på kreationer från Gucci, Ralph Rucci och Prada istället. Tänk om!