måndagen den 29:e mars 2010

Smaklöst vatten

Bild lånad från Jill Trygg

Mineralvattensmärket Loka lanserar snart (vet ej exakt) Loka Likes Africa. De fortsätter alltså sin 'Loka likes'- serie, som tidigare fokuserat på Asien. Jag har sett annonser på 7eleven i Stockholm i dagarna men inte lyckats ta någon egen bild. Det är alltså vatten med smaker från Afrika man lanserar. På flaskan kan man se vad som ser ut som afrikanska instrument och frukter i bjärta färger.

Med tanke på att Afrika är en världsdel med på många håll akut vattenbrist kan man tycka att lanseringen är något smaklös. Enligt en rapport från 2002 kommer en halv miljard afrikaner lida av vattenbrist år 2025, om utvecklingen fortsätter som den gör idag. Det verkar inte heller ligga någon form av bistånd eller hjälparbete i de 20 kronor som det är tänkt att man ska lägga på vattnet.

lördagen den 27:e mars 2010

Riktlinjer för en autentisk framtoning


Lite sen på bollen här. Men väldigt intressant att läsa Nya Moderaternas riktlinjer för grafisk profil, hur medlemmarna ska klä sig eller posera på foto. Alliansfritt Sverige skriver om detta i en krönika från 1 mars, varpå Aftonbladet skriver en artikel om det några dagar senare.
Känslan man får av dokumentet är att de vill åt känslan av autenticitet. Fejka någon slags vi-känsla. Detta gör man genom svartvita foton, avslappnad inställning och ledig klädsel. Just att riktlinjerna är så specifika, gör att man lätt får
ulv i fårakläder-paranoia. Se citat nedan:

Personlig kommunikation handlar om att vinna förtroende hos väljarna. Väljaren ska känna tillhörighet och välkomnade från företrädaren. Därför bör kläderna vara vardagliga; vi lämnar slips och pärlhalsband hemma. Dräkt och kostym skapar också en distans genom att de framställer personen i den roll hon har, inte som den person hon är.

Personen fotograferas mot en vit bakgrund utan andra störningar. Ingen dekor, rekvisita eller arrangemang, bara personen rakt upp och ner. Detta är huvudregeln. Alternativt kan personen fotograferas direkt i en verklig situation. Men vi undviker konstruerade bilder som kan kännas onaturliga eller regisserade.


Det gäller även personernas uttryck. De nya moderaterna är avslappnade, trygga i sig själva och är lätta att tycka om. De är inte arroganta, nonchalanta, överdrivet allvarliga eller kläm- käcka. Detta gäller oavsett vilken fråga eller i vilket sammanhang som bilden används för.


I mina ögon liknar det nästan en sorts blogg-estetik. Avslappnad stil mot ljus bakgrund, förtroliga leenden, svartvita foton. Det funkade ju för modebloggarna, varför skulle det inte göra det för Nya Moderaterna liksom... Förutom då att det är politik och val vi pratar om?

onsdagen den 24:e mars 2010

La Telephone


Hypnotisk video till Main de la Main av Elli et Jacno från 1980


Lady Gagas Bad Romance från 2009

Hittade franska 80-talsduon Ellie et Jacno på youtube och kan inte låta bli att tycka att det finns vissa likheter mellan Lady Gaga och Elli. Liksom, mer fokus på estetik än kläder. Samma stela dansstil. Båda kommer ur ett lite mer alternativt sammanhang innan de fick plats i det kommersiella- Elli et Jacno ur punkgruppen Stinky Toys, och Gaga ur en konstskole- och performance-scen. Elli et Jacno har även en låt som heter Le telephone !


Detta är förstås bara en slump. Men ibland kan jag tänka på Lady Gaga som någon form av försvagning av den musikaliska biten av populärmusik i och med att så lite fokus läggs på själva melodierna och så vidare. Men när jag ser Elli et Jacno tänker jag bara att det är bra att Lady Gaga i alla fall är lite mer spektakulär. (och inte ser ut att ha en ätstörning)

lördagen den 20:e mars 2010

Vårsvamlet

Det sitter en liten fågel på huset mittemot min dörr och kvittrar. Vatten forsar ut stuprännorna. Nu ska skiten bort. Fast först måste den komma upp, ty det som gömts i snö kommer upp i tö. Jag har flyttat till en park. Kommer bo granne med Victoria & Daniel om några månader. Jag ska göra en fältundersökning kring vilka gardiner och trädgårdsmöbler de har, lovar. De borde ju ha den godaste smaken man kan ha, eller? Vill gärna att de ska ha fula gardiner och lite vissna krukväxter annars. Det skulle vara tillfredsställande. Vill att de ska bråka om vem som lägger mest energi på deras förhållande så att det hörs genom slottsväggarna. Vill att de ska ha en hög med dagstidningar liggandes innanför dörren som de har dåligt samvete för att de aldrig hinner läsa.

Jag invigde min vårkappa igår. Den är lång och släpar i marken. Men det är en ritual som måste genomföras. Man ska frysa in våren, vet ni. Förresten har ni kanske noterat att det inte blir så mycket skrivet här these days. Men det är för att så mycket har hänt den här vintern. Har fortfarande inte riktigt smält alltihop. Men jag kommer återkomma när allt känns rimligt igen. Och när jag har tid att tänka på viktiga saker och spekulera kring dem här. Följ mig på twitter om ni vill annars, även om det mest blir småsvammel och ordvitsar där. Hehe. Här är en traditionsenlig vår-spellista, som jag och Elisabet gjort.

söndagen den 14:e mars 2010

Stockholm Das Kapital of Scandinavia


Alarm Sthlm är en aktivistgrupp som precis inlett kampanjen Stockholm Das Kapital of Scandinavia som syftar till att sticka hål på alliansen mellan Stockholm stad och näringslivet. Fokus ligger på Stockholms stadspolitik och vad den egentligen handlar om. Gruppen kämpar mot gentrifieringen, för att bevara icke-kommersialiserade ytor i staden och för att ditt, och mitt, kvarter ska förbli platser att leva på, och ingenting annat.

Detta är verkligen något som angår alla, och också något som faktiskt borde kunna stoppas. Vi kan inte se segregeringen av vår stad som något oundvikligt. Att Stockholm ofta beskrivs som en kall stad och att vi själva inte använder vår stad som den kollektiva yta som den faktiskt är, har en ideologisk bakgrund, som vi själva knappast har valt,, men också tyvärr sällan funderar över (!)

Läs deras manifest, och också Inte i vårt namn-kampanjens upprop från Hamburg.

fredagen den 12:e mars 2010

Daniel Björk har slutat blogga på Rodeo för att börja om på egen hand. Bloggen ska handla om mer än bara mode, och inkludera även politik, bögerier och filosofi, enligt egen utsago. Jag är så jävla peppad, om ni ursäktar uttrycket !

torsdagen den 11:e mars 2010

Avantgardet vi glömde


Pulsallama- Ungawa pt 2

Jag lyssnade på det här helt fantastiska P3 Pop-programmet igår på tema
Avantgardet vi glömde- bortglömda popkvinnor. Programledare Sara Martinsson påpekar att punken och new waven hade mycket aktiva kvinnor inom rörelsen på den tiden. Men problemet är hur vi nutida behandlar musikhistorien. Ofta blir kvinnorna beskrivna som flickvänner till manliga musiker, eller som modeller på skivkonvoluten, fastän de egentligen var fantastiska musiker och konstnärer ofta själva. Just därför ska man lyssna på de här två programmen. Fast framförallt för att det är med så mycket bra musik förstås..!

onsdagen den 10:e mars 2010

Surdeg och Bang

Illustration: Gunilla Hagström

Förresten har jag skrivit en text om surdegsbakande män och hur jag gradvis börjat känslomässigt förstå deras intresse, från att i början ha varit skeptisk, i nya numret av Bang. Min text finns på deras sajt men alla borde verkligen köpa nya numret också, som har nörd-tema(!)

Hernándes-Cornet

Hernández-Cornet är ett svenskt märke som inte gör särskilt stort väsen av sig. Märket är Stockholmsbaserat och görs av Ana Hernandez. Designen är minimalistisk, med tydliga 90-talsinfluenser. Upptäckte att kollektionen inför vår/sommar2010 är väldigt fin, som ni ser ovan. På sajten beskrivs kollektionen som utan slut. Den är arbetsprocessen transformerad till separata plagg, från skissen och toallen till själva plagget. Här kan ni se mer.

onsdagen den 3:e mars 2010

Inga varma känslor längre

Jag har precis flyttat. Att flytta innebär ju vanligtvis en sorts inventering över ens ägodelar och garderob, så även denna gång. Till min förvåning och viss del lättnad insåg jag att jag inte bryr mig särskilt mycket om mina grejer. På frågan Om det brann, vad skulle du ta med dig? vet jag inte vad jag ska svara. Datorn och kameran, antagligen, men det är för att de är mest ekonomiskt smärtsamma att ersätta.
De kläder som jag nu sparade var förstås de jag använder, eller kommer kunna tänkas använda i den närmre framtiden. Vissa sparade jag av nostalgiskäl, nämligen de som jag en gång haft en varm relation till. (Första Acne-jeansen, nätlinnet från 2007 och så vidare) Resten fick gå.

Men de jag sparade för att jag använder dem nu har jag verkligen inte den sortens varma relation till. De är kläder. Jag klär mig i dem. Det känns bra. Kan inte låta bli att tycka att detta är lite deprimerande. Har jag blivit en... pappa? Borde jag sluta skriva om mode nu?